Att bita ihop, ställa sig upp och gå vidare.
Förra veckan bestod av omorganisering ( tack och lov blev jag inte omorganiserad) och studievägledarmöte. På torsdagen befann sig arbetsplatsen i chocktillstånd och jag skulle då försöka ta beslut om min framtid, som på tisdagen känts så självklara men som nu mest kändes hopplösa. Det mesta löste sig och nu när dammet lagt sig försöker huvudet fortfarande reda ut vad som hände. Klart är i allafall att jag tar studieuppehåll även nästa termin och att jag får behålla jobbet. Jag känner mig helt slutkörd och LÄNGTAR tills på fredag när jag får vara ledig!
Puss A.
