Publicerad 2013-05-19 22:34:31 i Allmänt, Bröllopsplanering, Lappen och Flickan, Renovering, Tokiga och Underbara Familjen,
Helgen har varit väldigt lugn och ändå produktiv. I lördags var det städdag i vår föreningen och jag var ute och oljade sandlådor, staket och bänkar i några timmar. Sen tittade vi på hockey så fort som Erik kommit hem. Efter det blev det Eurovision och mys med Puckskrutt. Jag fick ett tråkigt besked från Freja, vilket resulterade i tårar och übersaknad efter min fina vän, jäkla tur att vi ses på torsdag!! Hon kommer inte kunna vara med på min möhippa (ja, den jag inte vet när den är!) så hon var otroligt hemlighetsfull och det enda jag fick veta var att hon inte kan. FAN också. Men vi ska ha en egen mini möhippa bara hon och jag istället så det fär väl gå ;) Jag räknar vår Paris resa som en möhippa i sig också. På tal om möhippan, jag är så galet nervös och håller på att bli tokig av att alla vet något jag inte vet. Väldigt bra träning i att släppa kontrollen, för ett kontrollfreak som jag. Puh.
Idag har vi rivit ett av våra förråd på uteplatsen och fick som tur var lov att slänga skräpet i containern från städdagen. Erik har påbörjat rivningen av trallen också, jag LÄNGTAR tills vi är klara och vår uteplats inte längre ser ut som ett skrotupplag. Jag har precis skrivit klart alla placeringskort på datorn så nu skär erik till dem samtidigt som vi tittar på VM finalen. Livet alltså, jag älskar vardagen i det.
Veckan kommer att bli galen. Jag kommer jobba över massor och på torsdag ska vi visa upp en musikal som barnen har gjort. Så fort den är slut ska jag härja ner till Linköping och krama Freja, sy bröllopsklänning med Anja, mysa med Pappa, Farmor, Anja och Filippa och inflyttningsfest hos Freja med Erik.
Vad gör vi? Nu kör vi!
Puss A.
Publicerad 2013-04-08 16:41:00 i Allmänt, Bröllopsplanering, Lappen och Flickan,
Idag har jag jobbat, åh vad skönt att få jobba! Visserligen med envis hosta och snörvel men likväl på jobbet med ny energi och kramsugna gullungar. Jag har nog världens bästa jobb ur den aspekten, ändlöst med kärlek dagarna i ända. Innan jag skulle gå idag klamrade en av de nya små hjärtana sig fast i min famn och skakade envist på huvudet när jag närmade mig dörren. Jag blir alldeles varm och kärleksfladdrig hela jag, att tänka på att jag inte kommer få gå dit varje dag efter sommaren.. Nej fy det tar vi och tänker på en annan dag.
Nu har jag klämt 2 st satsumas, provat lite beginner yoga genom youtube (kanske kan vara något). Är egentligen ganska allergisk mot yoga, har kanske inte träffat på så bra instruktörer, men jag tänker att det kan vara ett bra sätt att få mina stressnivåer under kontroll. Vem vet, det är värt att prova i alla fall.
Om ca 1 1/2 h kommer Erik med tunnelbanan och då ska vi sätta oss i bilen ner till Gula Skolan igen. Imorgon vankas genomgång av festlokalen och provsmakning av bröllopsmeny. Det börjar verkligen dra ihop sig nu, idag postade jag hindersprövningen och alla gäster ska ha fått sina inbjudningar nu. Efter provsmakningen ska vi träffa Freja på en snabbfika och hon ska få materialet till min bröllopsbukett. Livet, kära lilla livet. Det går i 110 just nu, så det gäller att hänga med!
Puss A.
Publicerad 2013-03-09 15:30:00 i Allmänt, Lappen och Flickan, Syster Kicki, Tokiga och Underbara Familjen,
Just nu samarbetar inte kroppen och livet, jag har varit sjuk i 2 veckor med undantag för förra helgen. Är så ini norden trött på förkylningar nu. Längtar efter vår, värme och SOL.
Veckorna både sniglar sig och rusar fram och innan jag vet ordet av så är det helg igen. Förra helgen var vi uppe i Övik och träffade vår nya familjemedlem Vilhelmina, alldeles underbart söt och hon fick direkt våra hjärtan att smälta.
Självklart hängde vi en hel del med storebror Melker också, även han lika underbar och rolig som vanligt. Det är så tråkigt att vi bor så långt ifrån varandra, men det är så mysigt när vi ses.
Melker och Vilhelmina är ju inte de enda av "mina" trollungar som bor däruppe, min gudson och hans storasyster har sitt bo där med. Jag överraskade dem på förskolan efter en underbar dag med världens bästa Kicki. Jag älskar dem mer för varje gång vi ses, hur det nu är möjligt. Älskade ungar!
Och kreativa som få är de också! Låt mig presentera Viljania, en värld de har skapat, komplett med en operasnigel och allt!
Helgen avslutades med en härlig skotertur i den efterlängtade solen.
En härlig mini semester med min älskling, precis vad vi behövde.
Nu har vi David och Susanne på besök, alltid härligt att få lite egentid med de två. Och David har hjälpt oss att installera vår nya kompis, äntligen kan jag skanna in mina filurer på datorn och skriva ut i färg! Dags att börja med bröllopsinbjudningarna på allvar.
puss A.
Publicerad 2013-02-14 22:52:40 i Allmänt, Förlovning, Lappen och Flickan, Tokiga och Underbara Familjen,
Publicerad 2013-02-12 22:29:01 i Allmänt, Det Jag Mig Ingen, Förlovning, Lappen och Flickan,
Tillåt mig att presentera "Herrn & Frun" de har flyttat in i mitt huvud och ut på pappret sen vi förlovade oss. Och de fortsätter att ploppa ut genom pennorna i olika poser och utstyrslar. Mina knäppa brudpar, mitt sätt att hantera alla känslorna som snurrar i mitt huvud kring bröllopet. Vi, fast ändå inte. Och kanske ytterligare ett sätt att känna mig nära mamma i allt det här. Plocka upp pennorna och pleta ner något på ett papper. Det har egentligen alltid gjort mig lugn men jag har inte gett mig själv tiden att göra det på länge. Tills nu, eller sen vi förlovade oss och de här figurerna bara var tvugna att komma ut. "Herrn & Frun"
Puss A.
Publicerad 2013-02-01 17:36:59 i Bröllopsplanering, Förlovning, Lappen och Flickan,
Det är alltså mindre än 6 månader kvar till bröllopet. På något vis känns det som att vi är i slutspurten och så fort jag tänker så, känner jag mig så fånig. Jag drömmer mardrömmar om att ingenting går rätt och vaknar med magont. Blir irriterad för att jag inte kan styra mina tankar och känslor när jag sover, att det påverkar mig fysiskt när jag är vaken. Det är egentligen ganska skumt att jag, när vi står där som man och hustru, spenderat 1 1/2 år av funderande och planerande till en fest. EN fest. EN dag.
Idag har jag pratat med cateringen och försökt att hitta ett datum för provsmakning av vår meny, det är liksom där vi är nu, vi ska provsmaka maten som vi ska äta på vårt bröllop! Det känns så sjukt att det bara är månader kvar tills jag blir hans fru, tills vi blir en familj.
Det är så galet, jag kan knappt hålla ordning på alla känslor som trängs i min kropp. Visst är det stressigt, framförallt när allt vi måste fixa ligger i Linköping och vi befinner oss 20 mil bort. Jag känner sorg över att mamma inte kommer vara med på vår dag och kämpar för att göra henne så delaktig som det bara går ändå. Men framförallt är det lycka, lycka som spränger, värmer och som jag inte kan hindra från att sippra ut. Jag kommer på mig själv med att gå runt och flina, sådär stort och fånigt. Jag har fjärilsfladder i magen, värme i bröstkorgen och när jag tänker på att vi snart står där så ilar det i hela kroppen och jag måste kasta mig i famnen på Erik och krama så hårt som det bara går.
Vi, du och jag, är tamejfan det smartaste jag gjort.
Publicerad 2012-12-31 10:56:00 i Allmänt, Bröllopsplanering, Det Jag Mig Ingen, Förlovning, Lappen och Flickan, Lärarutbildningen,
Så var det nyårsafton igen och ett helt år har gått. 2012 vilket galet år det har varit, det har kantats av livskris, stress, LYCKLIGA stunder och stora beslut. Det största som har hänt i år är att vi har förlovat oss. Och ja, jag vet att det i stort sett är det enda jag tjatat om sen dess, men vi ska bli en FAMILJ och det gör mig så jäkla lycklig.
Omtumlande är nog det ord som beskriver året bäst och känslor som inte får plats i kroppen.
I våras kämpade jag för att hålla mig över ytan i skolan, jag tvivlade på mitt val av ämne och undrade ifall jag någonsin skulle få komma framåt. I april förlovade vi oss och jag fick äntligen det där steget framåt i vårt förhållande som jag väntat så länge på. Jag gick in i bröllopsplanerandets underbara värld och började leta efter en förlovningsring. Mitt i letandet får jag ett samtal från pappa och han erbjuder mig en av mammas ringar. Efter en fika på vetekatten så sitter den på mitt finger, den finaste ring jag sett. Den symboliserar så mycket för mig och är det käraste jag har.
Efter sommaren tog jag ett svårt beslut som visade sig vara precis vad jag behövde. Studieuppehåll, i ett år. Det abslout bästa jag gjort för mig själv, någonsin. Att inse att jag kan nå mina mål på mitt sätt och i min takt. Det finns bara möjligheter, det är nog det största jag har insett i år.
I höst har jag arbetat som förskolepedagog och som regissör för ett spex, jag har försökt dansa två kurser på danshögskolan och inte hunnit träffa vänner alls. Det har varit MYCKET men allt jag har gjort och inte gjort har varit för min egen skull, för att jag lyssnat på mig och vågat. Början på 2013 kommer bli lugnare, jag går ner i tid på jobbet, har bara några rep kvar med spexet och ska börja ta tag i pluggandet. Jag behövde jobba skiten ur mig för att inse att jag klarar det, att jag kan och till och med är jävligt bra på det. Nu ska jag ge mig tid att bli klar med utbildningen så att jag kan få börja jobba på riktigt så fort som möjligt.
Jag har också hunnit med min första resa tillsammans med en vän, jag och Freja begav oss till Paris för en långhelg av det vi gör bäst. Skrattar.
Så början av 2013, blir fullt av bröllopsplaner, plugg, jobb och kärlek. Det är i alla fall vad jag hoppas på.
Gott nytt år! Vi ses 2013.
Puss A.
Publicerad 2012-11-13 17:06:00 i Lappen och Flickan,
Den bästa dagen var när jag träffade dig för första gången på internatet i Arvika. Ingen av oss visste då att vi skulle sitta här tillsammans i vår gemensamma lägenhet, 6 år senare. Jag var nöjd med att vara singel, för att vara helt ärlig så var jag trött på allt som hade med killar och relationer att göra. Du ville ABSOLUT INTE ha ett långdistans-förhållande. Men så träffades vi och alla andra liksom försvann. På något vis hamnade vi hela tiden bredvid varandra, du "tolkade" vad ni pratade om så att även jag kunde förstå vad ni hade gjort i Övik (när du var lika gammal som jag) och vilka som varit med. Även om jag inte kände till en bråkdel av platserna och människorna som ni pratade om, fick du mig att känna mig delaktig. Vi satt nära, nära varandra på golvet. Så nära så att benen hela tiden nuddar vid varandra. Plötsligt var jag inte blyg, tyst eller rädd. Helgen gick fort och du åkte tillbaka till Stockholm. Jag var 19 år och du skulle snart fylla 29.
Osäkra på grund av åldersskillnad och avstånd tog det en månad innan vi hördes igen. Ett telefonsamtal som bara kan beskrivas med ett ord: katastrofalt. Uppvuxen som jag är med mobiler och sms, så var jag inte van vid att man ringde varandra, utan den där sms-dansen innan, ett telefonsamtal rakt upp och ner. Jag fick tunghäfta från helvetet och fick inte fram mer än mm, nej, ja...Samtidigt som mitt huvud febrilt försökte komma på något smart att säga. Som en bonus dog min mobiltelefon 4 ggr under samtalet och tillslut så gav vi upp. Paniken. Paniken bara vällde upp. Nu hade jag sabbat det, hur skulle han kunna tro att jag var intresserad nu? För det var jag och allting bara vällde över mig, allt jag ville säga. Efter att mer eller mindre legat som en blöt fläck på golvet i min väns rum och en förlorad pingismatch senare (vi slog vad, för att jag skulle våga höra av mig...) skickade jag ett sms och frågade om du ville ses när jag mellanlandade i Stockholm på påsklovet. Ringa? Nej, den situationen ville jag inte utsätta mig för igen. Sms fick det bli.
Väntar på tåget i Arvika
När vi
(jag, Kicki och Bob) sedan beger oss till Stockholm så är tanken att vi ska träffa Erik men sova i min pappas lägenhet. Men, jag lyckas glömma nyckeln (faktiskt, måste varit något undermedvetet...) så vi får höra av oss till Erik igen och fråga om vi kan få sova hemma hos honom. Detta till trots, så är du övertygad om att jag inte alls är intresserad?! Så när vi tillslut kommer hem till dig och efter en "liten" panikattack över att ditt husdjur är en 2 m lång trädpytonorm, något Kicki och Bob lite lägligt väntat med att berätta... Så befinner vi oss äntligen i samma lägenhet, samma soffa och du är finare än jag mindes. Allting snurrar i huvudet och jag undrar varför i hela friden du har satt dig längst bort i soffan, längst bort från mig med både Kicki och Bob mellan oss som en mur. Var du inte intresserad? Varför hade du ringt? Klart du inte var intresserad jag var ju bara en liten spink, utan någonting att erbjuda. Vi sneglade på varandra i smyg och jag försökte hålla god min, vi skulle ju ändå vara där hos dig i 2 dagar.
På kvällen tar vi oss in till Snaps och ÄNTLIGEN sätter du dig bredvid mig. (mycket tack vare Kicki som strategiskt placerar Bob vid sin sida) Några öl senare kommer Kickis kamera upp, precis som alla andra kvällar (vi har visst bytt roller nuförtiden, hjärtat) och hon ber oss om en puss. Jag förväntar mig en puss på kinden, jag menar du var ju inte intresserad längre, då lägger du armen om mig och ger mig en puss rakt på munnen. Vår första riktiga puss, den då vi blir just vi, den som gör att alla tvivel försvinner, den som raserar alla murar, den som jag inte kan försvara mig mot. Nu är jag din, bara din. Månaden av förvirring är borta, ålderskillnaden bortglömd. För det är så självklart att det ska vara vi, du och jag. Tillsammans.
Den 3:e november, på min födelsedag var det 6 år sedan jag bar in min resväska i din lägenhet för att stanna. Idag är det 8 månader tills vi gifter oss. Livet, underbara fantastiska livet.
Vi, det bästa beslut jag någonsin tagit.
Puss A.
Publicerad 2012-11-02 17:09:41 i Lappen och Flickan,
Så var det fredag igen och en till vecka har rusat förbi. I måndags när jag kom till jobbet, möttes jag av en fantastisk soluppgång. Veckan har fortsatt i samma anda, många av barnen har haft höstlov vilket betytt mer tid och lugn. Mycket halloween pyssel har det blivit och en utflykt till Naturhistoriska riksmuséet. I tisdags var jag ledig och fick dille på äpplen och ikväll åker jag, Erik och Puck hem till Bjärka Säby för att mysa med familjen och fira min födelsedag. 4 år till 30, jo jag tackar jag!
Puss A.
Publicerad 2012-10-27 15:09:35 i Lappen och Flickan,
Mysig kväll med bästa Erik fick avsluta min lediga fredag!
Publicerad 2012-10-16 12:00:57 i Lappen och Flickan,
I lördags fick jag en fantastisk födelsedagspresent i förskott av Erik. Ett nytt objektiv till kameran, närmare bestämt ett fast 50. Som jag har gått och drömt om detta objektiv, klämt och känt och längtat efter dagen när jag har råd att lägga pengar på sådan lyx och så får jag det av världens bästa fästman istället! Självklart ville jag ut och prova det direkt och som om hon läst mina tankar så kom fina
Katarina förbi och vi gick en foto-promenad! Åh gud vad jag älskar objektivet, blev som en helt ny kamera. Har fortfarande massor att lära mig, men några bilder blev jag riktigt stolt över.
Puss A.
Publicerad 2012-09-04 15:15:47 i Lappen och Flickan,
Det har hänt så mycket sen jag skrev sist. Jag har tagit studieuppehåll, en termin till att börja med. Jag ska ta den här tiden att komma ikapp med skolan och livet i stort. Och så har jag fått jobb!! En halvtidstjänst på en förskola, har jobbat där i 5 dagar nu och jag älskar det! Även fast jag har fått en dunderförkylning och kraxar som en kråka. Det känns verkligen som helt rätt beslut för mig. Nu kan jag andas igen, det är precis så det känns. Som att jag hållit andan och bara dundrat på under alldeles för lång tid, kämpat för att hålla mig på ytan och nu får jag äntligen andas igen.
Nu kan jag fokusera på mig och vår lilla familj. E har jobbat så otroligt mycket sista tiden, något som inte riktigt gjorde min lilla livskris enklare. Jag är så glad att vi kan kommunicera med varandra och ge varann tid. Det är inte alltid enkelt, framförallt när allt i livet omkring oss snurrar alldeles för fort. Då är jag så glad att jag kan lägga mitt huvud på ditt bröst och se på serier tills jag somnar.
Med dig vid min sida kan jag genomleva ALLT.
Puss A.
Publicerad 2012-07-23 21:01:01 i Lappen och Flickan,
Det är så otroligt svårt att koncentrera sig på någonting annat just nu. Jag ska bli din fru och det är det enda som snurrar i mitt huvud. Ibland skrämmer det mig lite, att jag verkligen spenderar så mycket tid på att tänka fundera vrida och vända på just det. Vi. Den värmen som det ger mig. Den lyckan som gör att hjärtat rusar, att jag vill skrika det högsta jag kan, att jag går runt med ett ständigt flin på mina läppar. Får det verkligen vara såhär bra? Får jag verkligen vara såhär lycklig?
Tänk att jag på något sätt hela tiden vetat att det var här vi skulle hamna. För mig har det inte funnits något annat alternativ. Ändå känns det så overkligt att vi är där. Jag har älskat att se hur vårt förhållande har utvecklats genom åren, hur vi har hanterat bra och dåliga stunder, hur vi har vuxit tillsammans och jag vill aldrig att vi ska sluta göra det. Värmen och tryggheten vi har vill jag aldrig förlora. Du gör mig tacksam varje dag.
Puss A.
Publicerad 2012-04-12 22:11:40 i Lappen och Flickan,
Idag den 12/4 2012 så friade Erik till mig uppe på Björkfjällets topp i Tärnaby! Så nu är vi förlovade och jag är överlycklig och tycker det känns overkligt och fantastiskt på samma gång. På vår 6 årsdag blev vi fästman och fästmö. Det är helt galet vad jag älskar dig!
Puss en nyförlovad A.
Publicerad 2012-02-16 17:20:42 i Lappen och Flickan,
I förrgår så var det ju alla hjärtans dag och vi hade bestämt att vi skulle äta lite extra god middag här hemma. Erik tog ovanligt lång tid på sig hem från jobbet och först kl 19.20 kom han hem, med en åhléns påse i handen. Han hade nämligen köpt grymt snygga burkar från Sagaform till mig! Glad och överraskad fick jag skämmas lite för att jag inte köpt något, men jag lovade bort massage så det var lugnt! Vi brukar inte ge varandra presenter på alla hjärtans dag så det gjorde överraskningen ännu bättre!
Han må ha de längsta tankeprocesserna i världshistorien men jag älskar honom som en gnu i alla fall.
Puss A.
Publicerad 2012-02-13 17:35:49 i Lappen och Flickan,
Kollade igenom mina blogg arkiv och inser att det snart är 1 år sedan som vi köpte den här lägenheten. Så galet, nu sitter jag här i mitt stora vardagsrum och ler vid tanken på hur jäkla fort det gick. En kväll på hemnet, som så många andra kvällar på hemnet, och så var den plötsligt där. Vi hade snöat in oss på radhus och inte kollat över lägenheterna alls. Men så av en slump klickar jag in bostadsrätt i sökrutan och där är den! Vår lägenhet, med världens fulaste inredning, men rätt läge storlek och framförallt pris. Minns att jag skrek rakt ut; Erik du måste komma och titta!! från och med det rullade allt väldigt fort. Visst borde vi ha råd? Kan vi få lånelöfte? Shit, visningen är NU i helgen, då är vi ju inte hemma...
Jag : Men ring mäklaren NU och fråga ifall vi kan komma och titta tidigare!!? (med panikröst)
Erik: Älskling, klockan är 22.30 på kvällen, vi måste ringa imorgon. (norrlandslugnrösten)
Jag: Då sätter vi klockan tidigt imorgon och så ringer vi så fort kontoret öppnar!! Vi måste ju i alla fall titta på den!!!!!!
Och så kom det sig att vi fick komma tidigare och titta, väl där tittar vi i varje rum, hummar och tittar på varandra varannan sekund och försöker desperat försöka se vad den andre tänker.. Kan det vara så att vi tänker samma sak? Vi hinner knappt utanför porten när Erik viskar: Vad tycker du? Jag kan inget annat än att viska tillbaka: Vad tycker du?....Jag gillar den. Erik måste tillbaka till jobbet, vi sätter oss i bilen och bestämmer oss för att köpa lägenheten innan vi ens rullat ut från parkeringen. 2 dagar senare är kontraktet skrivet och handpenningen betalad. Ett extremt stort renoveringsobjekt (hur stort inser vi först när vi får tillträde) är vårt. Vi är fortfarande långt ifrån klara men fyfarao vad jag älskar vårt hem. Min första lägenhet. Vårt första riktiga gemensamma hem. Ibland är det bra att vara impulsiv, ibland blir det förjävla bra när det går fort. Och trots att den här lägenheten fått ta emot sin beskärda del av blod svett och tårar, så har det alltid varit värt det. För det här hemmet är VI.
Nyår i vårt hem 2011/2012
Puss A.
Publicerad 2011-10-19 08:38:24 i Lappen och Flickan,
Och så kom han hem igår, till en tjej som redan på telefon hade förvarnat om att det känns tugnt idag. Min underbara norrlänning kommer in genom dörren, kramar mig hårt och säger: Älskling, när vi gjort klart fönsterväggen så har vi faktiskt gjort det stora som måste vara gjort innan den 5:e! Sen är det bara små och roliga grejer kvar, hyllor, lampor, fönsterbrädor och gardiner.. Vi ligger faktiskt riktigt bra till!
Underbara, bästaste bästa Lappen, vi ligger faktiskt riktigt bra till. Och igår hann vi till och med sitta och prata en stund innan vi gick och la oss, visserligen vid kl 23.30 men ändå! Vi hann sitta ner, tillsammans.
Det känns bättre idag, MYCKET bättre.
Ps. allt gips är uppe på väggen, och det är spacklat första varvet.. Ds.
Puss A.
Publicerad 2011-10-14 20:44:19 i Lappen och Flickan,
Igår hade jag och min norrlänning varit tillsammans 5½ år, dagen förflöt utan att varken han eller jag kom ihåg det. Men vi spenderade i alla fall dagen tillsammans, även om det var i ganska nedslaget skick. Trötta, mumlandes och sådär osociala som man kan bli när det varit mycket ett tag. Vi var på Ikea och maxi, vi köpte en spegel, vi köpte tacos, vi kollade på vitrinskåp och garderobsinredning. Vi var Svenssons.
Jag vill vara Svenssons med dig för alltid, jag vill storhandla med dig för alltid, jag vill leva på tacos om det betyder att det blir du och jag, alltid.
Jag vill bara säga hur tacksam jag är för att du är min och jag är din.
Jag vill ha vardag med dig för alltid.
Jag älskar dig, baby, norrlänningen, gamm-as, älskling, lappen, Erik.
Min älskling just nu:
Lägg märke till hans damm-ärm
Publicerad 2011-08-24 11:04:46 i Lappen och Flickan,
Jag önskar att imorgon kunde vara överstökad så att jag vet hur det blir. Så att jag vet vad jag ska förbereda mig på, så att vi kan lägga upp en plan. Jag är rädd för att allt ska gå tillbaka till hur det var förut. Jag vill inte det. Hur som helst så går det inte. Nu har vi ett hem som vi måste bli klara med, så jag hoppas och önskar att det blir bättre den här gången. Att de får bita i det sura äpplet och inse hur det egentligen är. Att du inte behöver dela upp dig själv i flera delar, för vilken del finns då kvar till mig?
Ibland önskar jag att det kunde vara enkelt, om något inte fungerar, så byter man bara bana och lämnar det bakom sig. Knäppa med fingrarna och så är allt färdigt, bra och stressfritt.
Det är du och jag. Jag kommer ALLTID stötta dig.
Du är värd så mycket mera.
Publicerad 2011-04-13 12:23:01 i Lappen och Flickan,
5 år tillsammans idag! Underbara, roliga, spännande, fantastiska, mysiga år. Jag är så tacksam över allt vi har tillsammans och nu har vi precis köpt vår första lägenhet tillsammans. Vi stärker varandra, lyfter varandra och balanserar varandra. Jag önskar mig inget mer än Du.
Puss A.
