andreakarolina

En av mina absoluta favorit städer är Paris, det finns någonting mystiskt, romantiskt och underbart över hela staden. Har bara varit där två gånger men varje gång kommer jag på mig själv med en myskänsla i hela kroppen. Jag vill andas in varje liten doft och hinna se varje vrå. Hela atmosfären där gör mig lycklig. Skrikande fransmän, rödvin, nybakade baguetter, fantastisk mat, efterrätter, konstnärer, konst, hemliga trädgårdar bakom stenmurar, männsikor i helt fantastiska kläder och färger. Kanske är det för att Morfar alltid pratade om Paris och hur han ville sitta med ett glas rött och en cigarr på en uteservering. Hans Paris historier var mina favoriter när han var barnvakt åt oss. Jag är övertygad om att det är där han är nu, på sin favoritplats och dricker sitt vin och målar människor och platser. Det är hans "himmel".

Jag har pratat med Erik om att jag vill åka dit med honom.. Så många gånger och han har alltid varit väldigt negativt inställd till idén. Hans bild av Frankrike är minst sagt dålig och han har lite svårt att ändra uppfattning när han väl bestämt sig för någonting. Därför blev jag extra överraskad när jag öppnade min julklapp från honom och hittade en öppen biljett till PARIS!!!!!!!!! Vi ska åka till PARIS! Det är en av de bästa julklappar jag har fått någonsin, en resa till min favoritstad med min favorit karl! Helt jävla underbart. Vi kommer nog åka någongång i april/maj så att det är i samband med vår 5 års dag den 13 april.

Det bästa med resan kommer vara att få visa Paris ur min synvinkel och få några dagar av bara vi, njuta av maten, dricka gott vin och mysa i parkerna! Jag vill att det ska vara dags nu!! Men jag har ju en hel del plugg framför mig i den nya svenskkursen innan det är dags.
Hoppas jag kan omvända honom och få honom att älska Paris minst lika mycket som jag gör... Så att vi kan åka dit många, många fler gånger!!

puss A.

Blev jag klar med rapporten i helgen?? Nej det blev jag inte. Återigen saboterade mitt huvud för mig och kvällen spenderades tillslut i sängen med hjärtklappning. Varför är jag så? Idag börjar svenskkursen ute på Frescati, med skrivuppgift som ska in på fredag och salstenta på lördag. Hur ska jag hinna skriva rapport också?? Den ska ju också in först på fredag så det är ju inte katastrof men det hade varit så skönt att bara kunna fokusera på svenskan..

Den här terminen vill jag bli av med min skrivkramp och sluta upp med alla ursäkter för att inte plugga. Plugga är ju allt jag gör just nu och jag mår ju bättre av att ligga i fas med hemuppgifterna. Måste sluta sätta krokben för mig själv!!

puss A

Detta är det sjukaste jag hört talas om, jag får oerhört starka obehagskänslor när jag hör om hur detta funkar!! Har någon ni känner barn i en skola med livskunskap på schemat, eller har kanske du det? Kolla in skolfronts program om Birgitta Kimber och Set- metoden, och våga kritisera er skola för att de tagit in det!!!! Det är hjärntvättning och försök till att kontrollera barnens känslor. Vill vi verkligen ha sådana ämnen i våra skolor???!!!

"Skolfront : Psykoterapi på schemat

Vi granskar den så kallade SET-metoden, vars syfte är att lära barn att hantera känslor och att förebygga psykisk ohälsa. Är lektionerna egentligen en form av psykoterapi i grupp där barn riskerar att kränkas? Finns det någon vetenskaplig grund bakom metoden? I studion debatterar Lars H. Gustafsson, barnläkare och författare, och Cattis Olsén, SET-instruktör i Nacka kommun.

Många skolor använder den så kallade SET-metoden vid undervisningen i livskunskap. Syftet är att lära barn att hantera sina känslor och att förebygga psykisk ohälsa. Kritiker beskriver delar av lektionerna som en form av psykoterapi i grupp där barn riskerar att kränkas. SET:s grundare Birgitta Kimber menar att metoden har vetenskaplig grund, men är det verkligen så? Skolfronts lärarbarometer visar också att många av de lärare som använder SET-metoden inte har tillräcklig kunskap för att leda lektionerna, och de vet inte heller hur utsatta barn påverkas av övningarna. Skolinspektionen ska nu inleda en granskning av SET. Debatt i studion med Lars H. Gustafsson, barnläkare och författare, och Cattis Olsén, SET-instruktör i Nacka kommun." Skolfront

Vet inte om det är den bästa dagen att skriva ett inlägg på när jag inte skrivit på så länge... Idag är mammas dödsdag, för 13 år sedan togs hon ifrån oss. Jag kämpar. Försöker hålla ihop mig själv och minnas alla positiva saker om mamma. Jag bryter ihop och plockar upp mig själv igen. Idag satt jag och grät på tunnelbanan, mitt bland en massa människor, det är konstigt att man kan känna sig så ensam bland så många. Men så fick jag sms från mina systrar och pappa som påminde mig om att jag inte är ensam med att sakna, kämpa men framförallt minnas. Inatt ville jag inte, jag ville pausa, stoppa, inte vakna upp till ytterligare en 5:e januari. Jag ville bara hoppa över, strunta i det och min fantastiska Erik stod där och höll mig uppe. För jag kan inte hoppa över, pausa. Jag måste möta den här dagen varje år och ibland går det bättre, ibland går det sämre, men likt förbannat måste jag leva igenom den.

Jag vill inte skriva att jag är ledsen, för det är en självklarhet.
Jag vill skriva att jag är tacksam.
Tacksam för att du är min mamma.
För att du lärde mig att älska.
För att du lärde mig att undersöka.
För att du uppmuntrade kreativitet.
För ditt ständiga mantra om att inom konst finns inget rätt och fel.
Att jag fått ärva ditt höga skratt.
För att du alltid kallade mig klok som en bok.
För att du låste in min barnbibel, för ingen skulle pracka på mig åsikter jag inte bett om.
För att du lärde mig att integritet är viktigt och att ingen kan stampa på mig.
För att du lärde mig att vara ödmjuk.

Jag är tacksam att jag fick känna en av de starkaste, vackraste kvinnorna som funnits. Och än mer tacksam över att du är min mamma.

Allt detta kan ingen ta ifrån mig, ingen människa, ingen sorg eller tårar. Du är min mamma och jag är så stolt över det. Jag hoppas att mina framtida barn kan älska mig så som jag älskar dig.

Puss A.