Publicerad 2013-10-29 20:35:53 i Bröllopet, Det Jag Mig Ingen, Fru Thelin,
Jag kan inte svälja, halsen bränner och smärtar. Är så innerligt trött på förkylningar nu. Så innerligt trött på att aldrig hinna komma tillbaka till mitt glada, pigga jag. Jag är sjuk igen, så är det bara och jag får göra det bästa av det.
Så jag längtar tillbaka till i fredagsmorse, när jag trodde förkylningen vänt och gick upp till brevlådan och hämtade tidningen med vår bröllopsannons i. Det var så vackert, Näset. Tidigt på morgonen, endast jag och det fantastiska ljuset. Sådana stunder, jag älskar dem. När jag blir kär i naturen.
Publicerad 2013-10-28 16:08:00 i Allmänt, Syster Kicki, Tokiga och Underbara Familjen,
När man är sjuk för den tusende gången det här året och endast orkar sitta upp i soffan och titta på The Hour på netflix. När man gjort allt och ändå hamnar där igen, i förkylningensgrepp. Ja, då är det inte alltid så lätt att se livets ljusa sidor. Men de finns ju där såklart, de ljusa sidorna.
När jag som mest behöver det så kommer de med fullkraft och bombarderar mig med kärlek. Mina älskade troll, min gudson och hans storasyster.
De gör en koreografi till "Du måste flytta på dig" och slår in sina pärlor i tejp och målade papper och ger dem till mig. De är ivriga och berättar vad det är och att jag måste öppna varje pärla för "jag har tejpat dem själv" och de har hängt upp ballonger och har partytutor som måste bytas ut för att de blir trötta av allt tutande. De visar alla sina leksaker och sitt ommöblerade rum och de berättar om när morfar blev arg för att de hade gjort snö av små små pappersbitar. Hur gammelfarmor sjungit "jag ser det snöar, jag ser det snöar, det var väl roligt Hurra!" men att det i just det tillfället "Då var det inte alls hurra, för morfar blev arg, så då sa jag det, det var inte alls hurra" Och så ler hon och dansar ner för trappan, Vilja som snart fyller 5 år och som redan lovat sina föräldrar att hon ska bli en bättre människa och sluta göra bus. Fast hos morfar finns inga stoppskyltar på kylskåpet, som hjälper en snart femåring att komma ihåg, när leken tar över och fantasin flödar fritt. De har bakat tårta och sett till så att mamma och pappa köpt hem riktigt god mat, allt för att jag snart fyller år.
De ger mig födelsedagsfrisyrer, sätter på mig alla sina hårband och hårspännen. Och Vide säger om och om igen, "Du blir så fin Dea, du blir så fin och du får låna mina hårband, du måste ha dem när Erik kommer."
Och jag gråter och berättar för dem att det är för att de gör mig så glad och för att jag älskar dem så himla, himla mycket.
Älskade kottar, ni ger mig så mycket livslust och kärlek. Vad vore jag utan er?
Puss Moster Dea
Publicerad 2013-10-25 08:06:59 i Allmänt,
Inatt har jag sovit med fötterna ihoptrasslade med min älskade trasselsudd och med Eriks händer snurrandes mitt hår. Att de två sedan väckte mig på tok för tidigt och sedan somnade om båda två, det gör inte så mycket. För nu är jag hemma igen. Jag är där jag ska vara, ihoptrasslad med dessa två. Mina älskade killar.
Idag ska jag få träffa nya tillskottet till norrlandsfamiljen och i eftermiddag är jag bjuden på mitt eget födelsedagskalas som min gudson och hans storasyster planerat och fixat åt mig. Och snart ska jag mysa med finaste Melker, han ska bara vakna först!
Godmorgon.
Publicerad 2013-10-22 15:51:19 i Allmänt, Lappen och Flickan, Tokiga och Underbara Familjen,
Igår åkte de, min killar. De väntar på mig uppe i Norrland medan jag efter lite pusslande lyckades komma loss på torsdag eftermiddag och har bokat ett snabbtåg tillsammans med fina Maria-Maja. Torsdag kväll alltså. Då får jag gosa med mjuk kattmage och lägga huvudet i min grop vid hans axel.
Inatt har jag snurrat och letat i sängen efter en varm rygg att trycka kroppen mot. Jag har vaknat kl 5.30 och lyssnat efter Pucks missnöjda jamandes utanför vår stängda sovrumsdörr.
Utan er är jag halv.
Puss A
Publicerad 2013-10-22 15:46:17 i Det Jag Mig Ingen,
Sorgen. Den fortsätter att förvåna mig. Jag har haft den i så många år, jag har burit den, lagt den långt bak i huvudet, gömt den, släpat den och burit den igen. Ibland som ett ärr, en sårskorpa och ibland som ett öppet sår. Den ändrar form och styrka, men är ständigt där, närvarande och när som helst kan den slå ner mig igen.
Den har gjort det igen, kommit med full kraft in i min kropp och ut från min kropp, på samma gång. Fast jag egentligen vet så blir jag förvånad. Förvånad över att det fortfarande kan göra så ont. Sorgen, min ständiga livskamrat. Jag hoppas du snart ska bli lättare att bära igen.
Publicerad 2013-10-18 18:30:00 i Det Jag Mig Ingen,
När det blivit för mycket. Inte av något speciellt utan för mycket av allt. Det kom ikapp mig inatt, när jag låg där och räknade hjärtslag. Den här veckan och hur den började har slagit hårdare än jag trodde. Jag trodde att jag lyckades skaka av mig alla de där obehagliga känslorna som fick nytt grepp om min själ där på sjukhuset. Den där JÄVLA patientskjortan som slungade mig tillbaka till mitt 11-åriga jag och köksredskap och händer som tvättas i läkarsprit gång på gång och en mamma i patientkläder och fluffiga strumpor som senare krympte till en 11 årings storlek i tvätten. Det tog luften ur mig och jag har inte fått tillbaka mina andetag. De fastnade där inne i magnetröntgen-röret mitt i första "andas in-Andas ut-Håll andan"
Jag är så trött och jag har fastnat.
Publicerad 2013-10-14 17:00:55 i Allmänt, Det Jag Mig Ingen, Illustrationer,
Alltså magnetröntgen. Jag har drömt mardrömmar, jag har gått runt och suckat här hemma och kämpat med migrän och magknip. Men nu är det äntligen över. Var det som jag trodde? Nej, det var värre. Bara att ta på sig den där jäkla patientskjortan gjorde att tårarna gjorde sig påminda i ögonvrån.
Hur kommer det sig att en kan känna sig bekväm och en sekund senare vara så sjukt obekväm. Det där röret, så otroligt trångt, som smäller och tjuter och jag får inte röra mig en cm. Egentligen skulle jag fått lyssna på musik men idag fungerade det inte. Så det var jag, en rygg som protesterade efter en sekund och det högljudda röret. Om jag blundade kändes det som att allt snurrade runt och om jag tittade så blev jag stressad över att inte kunna röra mig. 1 timme och 30 minuter låg jag därinne utan att röra mig en endaste cm. Så fort jag inte koncentrerade mig gled tankarna in på att drunkna eller vara levande begravd. Så nej, magnetröntgen. Jag vill aldrig mer vara med om dig. Jag känner mig helt dränerad och slutkörd. Så många känslor och tankar som for genom min kropp och mitt huvud under de där 90 minutrarna...
Nu ska jag fortsätta vara snäll mot mig själv och skaka av mig den här upplevelsen. Det räcker så. Eller hur, lilleskutt hjärtat. Vi är väl klara nu?
Puss A.
Publicerad 2013-10-13 14:23:34 i Allmänt, Det Jag Mig Ingen, Fru Thelin, Lappen och Flickan,
Vi hade det helt okej igår, jag har utvecklat en väldigt dyr smak i form av Kalix Löjrom och kvällen gick i livsnjutarnas tecken. Fantastiskt. Nu ska jag försöka drömma om gårdagen istället för att tänka på morgondagen, då jag ska magnetröntga hjärtat. Fy bubblan vad otrevligt det känns. Men förhoppningsvis är det den sista undersökningen, en sista koll sedan den här cirkusen drog igång innan sommaren. Hjärtutredning liksom, hur jäkla ovärt är inte det?
Puss A
Publicerad 2013-10-12 16:28:06 i Allmänt, Bröllopet, Fru Thelin,
Ikväll ska vi fira att vi varit gifta i 3 månader, att vi är vi, att vi älskar varandra. Vi ska promenera genom Söder och hålla handen, vi ska äta god mat, dricka gott och minnas den där dagen i Juli då vi sa JA till varann.
Publicerad 2013-10-11 12:17:26 i Allmänt, Illustrationer,
Hello Mr Migraine.
Migränen har tagit grepp om mitt huvud idag, ska snart trotsa den, dra på mig mammas stickade tröja och träffa Sara och Elsa i lekparken. Ibland är det bara att ignorera den, smärtan. Erik är ledig hela helgen så det är lika bra att den kom nu, så jag kan njuta av familjetid resten av helgen.
Puss A
Publicerad 2013-10-09 20:03:08 i Det Jag Mig Ingen, Illustrationer,
Ni vet när man har en dröm. Något som känns så jäkla läskigt och ändå ger pirr i magen och fjärilar i bröstet. När man önskar att man kunde släppa allt men inte riktigt vågar. Där är jag nu. I ingenmansland och snart måste jag ta ett beslut i vilken riktning livet ska vända sig, den närmsta framtiden...
Publicerad 2013-10-06 15:07:08 i Allmänt, Tokiga och Underbara Familjen,
Men den har varit fylld av lyckliga tårar. Igår gjorde min storasyster sin debut på Kungliga Operan, jag och lillasyster satt såklart i publiken och när ridån gick upp började tårarna rinna, trots att Johanna inte skulle vara på scenen på 2 timmar. Det är så stort, att sitta i den fantastiska lokalen och se sin syster stå på den där scenen. Veta hur hon har kämpat och jobbat så jäkla hårt för att vara där hon är idag. Jag är så otroligt stolt över att vara hennes syster. Hon och min lillasyster inspirerar mig att följa mina drömmar, hur svårt det än kan vara, hur lång tid det än tar. Igår fick jag vara med när hon tog ett stort steg mot sitt mål. Och för det är jag så jäkla tacksam.
Min fantastiskt vackra lillasyster
Älskade storasyster med kollega på premiärfesten.
Puss A.
Publicerad 2013-10-04 16:48:06 i Allmänt, Tokiga och Underbara Familjen,
Idag var egentligen inte så rolig utan egentligen kändes dagen tuff, jobbig och stressig, men så fick jag ett sms från min man med världensbästa nyhet! Idag har vi blivit farbror och faster till en liten tjej. Som vi har längtat efter henne och nu är hon alltså äntligen här. Så den här dagen blev istället underbar och jag dansade runt de sista timmarna bland snor, lego och disk. Det är något alldeles magiskt över när en bebis kommit till världen. Och just den här bebisen är extra magisk och jag längtar så efter att jag får träffa henne!
Nu ska jag duscha av mig snorresterna från dagens jobb och korka upp skumpan lagom till att den nyblivna farbrorn kommer hem från jobbet, för ikväll ska vi fira!
Puss A.
Nyblivna föräldrarna, Grattis till er lilla dotter!
Publicerad 2013-10-01 15:20:14 i Allmänt, Fru Thelin, Lappen och Flickan,
Idag har vi en hemma dag. Jag gillar det med oss, hur vi löst det så att vi trots makens helgjobb får två dagar ledigt tillsammans i veckan. Sånt är viktigt tycker jag. Tillsammanstid. Att vakna upp långsamt bredvid varann och titta på tv serier tills man verkligen måste gå upp. Idag ska vi nog börja måla kontoret och med vi menar jag tyvärr mest Erik för min rygg är sned och gör ont.
Det i sin tur är otroligt frustrerande när jag har ett kontor som vill bli turkosgrått och har velat bli det länge nu. Jag vill ju också hjälpa till och jag gör det så mycket jag kan såklart. Men i huvudsak blir min uppgift idag att fixa playlist på spotify, koka kaffe, göra hejar-ramsor och servera sockerbullar. Något jag visserligen är riktigt bra på.
Något jag också är väldigt bra på är att hoppsa hoppsasteg, något min kära make inte visste vad det var för något, när fotografen bad oss om det på fotograferingen.
