andreakarolina

Jag ska vara med i ett projekt om sorg, som min fina vän Sara ska göra som examensarbete i Drama. Det är med blandade känslor jag tar mig an frågorna jag fått att besvara. Jag känner redan nu hur tufft det kommer att bli men jag ser ocskå det positiva med att detta lyfts fram. Det är något som händer varje dag, att barn förlorar någon eller båda sina föräldrar. Det är hemskt,orättvist,tufft,ledsamt och en del av mitt liv. Ibland vet jag inte hur jag ens ska kunna andas av sorgen, ibland rullar livet på utan att de tankarna finns med, ibland minns jag bara de bra stunderna, ibland känns det som om jag inte minns någonting alls. Vem var jag innan? Vem är jag nu? Vem blev jag när det hände? Vad hände med min familj? Vad har det gjort med min syn på livet? Hur har det format mig och mina relationer? Jag älskar dig mamma och saknar dig varje dag.


Update:
Fan vad tungt det är... Men lite i taget så ska det nog gå. Och många kramar från Eki.