Katter är verkligen underbara djur, vi har haft våra två i ca 4 år nu. Och jag kan inte föreställa mig att vara utan dom. Dom ger så otroligt mycket glädje och kärlek. Jag tror det blir lite speciellt när man har innekatter, dom blir lite mer keliga tycker jag, än om dom är ute också.
Våra katter är bara inne, vi går ut med dom då och då på sommaren i sele. Men dom tycker att det är sådär egentligen haha. Men det är nog mest en vanesak, lite spännande tycker dom allt att det är.
Våra katter har som du nämnde alltid varit inne, dom har inget eget minne av hur det är att vara utekatter. Och jag tror att det är som du säger, om det inte är någonting dom har upplevt så är det ingenting dom saknar. Självklart har dom i olika mängd sina naturliga instinkter, men det är nog olika från katt till katt. För våra räcker det bra att sitta och kika på fåglar genom fönstret och att jaga flugor inomhus :)
Jag kan då inte föreställa mig något annat än att våra missar är lyckliga katter, med tanke på all kärlek och omtanke dom får från oss haha. Dom blir verkligen ens små bebisar som man pratar bebisspråk med haha.
Lång kommentar tillbaka haha! :) Hoppas det känns mindre kämpigt för dig snart, och att dagarna blir lite ljusare och enklare! KramKram!
26 år, fru, förskolepedagog, student, kreativ, flummig och catlady. Välkomna in till min lilla hörna av internet, här får ni läsa mina tankar och funderingar kring livet. Just nu kretsar mycket kring vårt bröllop i sommar. Planering, klänningstankar och längtan efter att bli en familj på riktigt. Hoppas att ni ska trivas härinne! Puss A.