Kristina Gustafsson
Idag vill jag hylla min bästa vän Kristina Kicki Gustafsson, för hon är en av de starkaste kvinnor jag känner! (Även om hon inte alltid vet om det själv..)
Vi träffades när jag började på Ingesundsfolkhögskola i Arvika, efter en LÅNG resa med runt 6 byten mellan tåg och buss var jag äntligen framme. Mitt rum såg ut som en cell på ett psyksjukhus och var ca 7-10 kvm stort. (Vem är jag att klaga nu?) Jag ville bara lägga mig ner och gråta men det kändes ändå spännande. Här var jag på ett helt nytt ställe, jag kände INGEN och hade på morgonen sagt hejdå till familj, pojkvän och vänner och flyttat hemifrån. Lämnar mitt rum och tar mig till huvudbyggnaden och där står hon, en lång, SNYGG, tjej som inte verkar vara rädd för någonting. Det är jag däremot, rädd för allt och framförallt lite rädd för henne. Hon ser så sjukt självsäker och avslappnad ut. Jag tror att det var Kicki som haffade mig och hälsade (hade inte vågat själv..) och så åt vi mackor den kvällen, pratade och jag satt nog mest och beundrade denna kvinna i smyg.
Första veckan var GALEN och jag minns inte allt som hände, men jag vet att jag bestämde mig för att strunta i att vara blyg och bli vän med Kicki. Från den stunden lämnade jag dig aldrig ifred. Jag var en naiv, väldigt UNG tjej som inte riktigt visste hur hon skulle ta hand om sig själv men väldigt gärna ville lyckas. Vi gick långa promenader, pratade om allt och insåg att vi upplevt mycket av samma saker och fått många törnar av livet. Du lärde mig att betala räkningar, du fanns för att trösta när allt gick fel, du färgade mitt hår, du fick mig att skratta, vi uppfann peppdansen ihop och kämpade genom allt som slängdes mot oss. Under hela det där året i Arvika lyfte vi varandra och njöt av alla bra stunder tillsammans.
Lagom fulla sisådär kl 07.30 efter en fantastisk kväll :)
Nobelfest på Ingesund 2006
Fixar oss i Kickis internatsrum
Vi var mimare i ett regnigt Arvika
Fick med mig till Stockholm och till finaste Erik
haha nykära eller vad?? Tack Kicki för att du puschade mig! 5 år tillsammans nu.
Finaste BÄSTA bonus syster!
Det bästa med det hela är ju att vår vänskap inte rann ut i sanden när vi flyttade runt 100 mil ifrån varandra utan har fortsatt, ännu starkare nu än den någonsin varit. Kicki hittade kärleken uppe i Övik och gifte sig med sin Kim. Nu har de fått två små sötnosar som jag älskar lika mycket som jag älskar Kicki. Vilja och min gudson Vide. Hon har kämpat sig igenom sorg och andra svårigheter, (som förbaskade hus som inte kan hålla dumma kryp borta).
Just nu renoverar hon sitt hus tillsammans med Kim och tar hand om barnen. Hon är världens bästa mamma precis som jag visste att hon skulle vara och hittar alltid tid att få iväg små medelanden till mig här nere i stockholm. Det är inte alltid lätt att hitta tiden, som småbarnsförälder och som heltidsstuderande, att umgås och prata men vi ser alltid till att hitta den tid som finns. Som tur är har Erik sin familj uppe i Övik så jag åker upp flera gånger per år och passar självklart på att mysa med min favoritfamilj däruppe. Men även om det tar ett tag mellan att vi hörs eller ses så vet jag att hon ALLTID finns där för mig och vi har varann i tankarna varje dag!
Roadtrip i övik
haha toka!
Jag, Kicki och lilla Vilja som låg och simmade inne i magen :)
Vilja och Kicki
Kicki med Vide, i magen på besök hos mig!
Vide och Kicki
Jag är så fantastiskt glad att du låter mig vara en del av din familj. Du har en självklar plats i min. Finns ingen som känner mig som du, som följt min utveckling från den naiva flickan då och den jag är nu. TACK. Det finns inte ord nog för vad du betyder för mig och jag önskar att du varje dag kunde se dig själv så som jag ser dig. Du är värd allt du har och mer därtill och du kommer få allt du önskar. Jag kommer alltid finnas här för dig, bra stunder som dåliga!
Älskar dig!
Puss Dea
Vi träffades när jag började på Ingesundsfolkhögskola i Arvika, efter en LÅNG resa med runt 6 byten mellan tåg och buss var jag äntligen framme. Mitt rum såg ut som en cell på ett psyksjukhus och var ca 7-10 kvm stort. (Vem är jag att klaga nu?) Jag ville bara lägga mig ner och gråta men det kändes ändå spännande. Här var jag på ett helt nytt ställe, jag kände INGEN och hade på morgonen sagt hejdå till familj, pojkvän och vänner och flyttat hemifrån. Lämnar mitt rum och tar mig till huvudbyggnaden och där står hon, en lång, SNYGG, tjej som inte verkar vara rädd för någonting. Det är jag däremot, rädd för allt och framförallt lite rädd för henne. Hon ser så sjukt självsäker och avslappnad ut. Jag tror att det var Kicki som haffade mig och hälsade (hade inte vågat själv..) och så åt vi mackor den kvällen, pratade och jag satt nog mest och beundrade denna kvinna i smyg.
Första veckan var GALEN och jag minns inte allt som hände, men jag vet att jag bestämde mig för att strunta i att vara blyg och bli vän med Kicki. Från den stunden lämnade jag dig aldrig ifred. Jag var en naiv, väldigt UNG tjej som inte riktigt visste hur hon skulle ta hand om sig själv men väldigt gärna ville lyckas. Vi gick långa promenader, pratade om allt och insåg att vi upplevt mycket av samma saker och fått många törnar av livet. Du lärde mig att betala räkningar, du fanns för att trösta när allt gick fel, du färgade mitt hår, du fick mig att skratta, vi uppfann peppdansen ihop och kämpade genom allt som slängdes mot oss. Under hela det där året i Arvika lyfte vi varandra och njöt av alla bra stunder tillsammans.
Lagom fulla sisådär kl 07.30 efter en fantastisk kväll :)
Nobelfest på Ingesund 2006
Fixar oss i Kickis internatsrum
Vi var mimare i ett regnigt Arvika
Fick med mig till Stockholm och till finaste Erik
haha nykära eller vad?? Tack Kicki för att du puschade mig! 5 år tillsammans nu.
Finaste BÄSTA bonus syster!
Det bästa med det hela är ju att vår vänskap inte rann ut i sanden när vi flyttade runt 100 mil ifrån varandra utan har fortsatt, ännu starkare nu än den någonsin varit. Kicki hittade kärleken uppe i Övik och gifte sig med sin Kim. Nu har de fått två små sötnosar som jag älskar lika mycket som jag älskar Kicki. Vilja och min gudson Vide. Hon har kämpat sig igenom sorg och andra svårigheter, (som förbaskade hus som inte kan hålla dumma kryp borta).
Just nu renoverar hon sitt hus tillsammans med Kim och tar hand om barnen. Hon är världens bästa mamma precis som jag visste att hon skulle vara och hittar alltid tid att få iväg små medelanden till mig här nere i stockholm. Det är inte alltid lätt att hitta tiden, som småbarnsförälder och som heltidsstuderande, att umgås och prata men vi ser alltid till att hitta den tid som finns. Som tur är har Erik sin familj uppe i Övik så jag åker upp flera gånger per år och passar självklart på att mysa med min favoritfamilj däruppe. Men även om det tar ett tag mellan att vi hörs eller ses så vet jag att hon ALLTID finns där för mig och vi har varann i tankarna varje dag!
Roadtrip i övik
haha toka!
Jag, Kicki och lilla Vilja som låg och simmade inne i magen :)
Vilja och Kicki
Kicki med Vide, i magen på besök hos mig!
Vide och Kicki
Jag är så fantastiskt glad att du låter mig vara en del av din familj. Du har en självklar plats i min. Finns ingen som känner mig som du, som följt min utveckling från den naiva flickan då och den jag är nu. TACK. Det finns inte ord nog för vad du betyder för mig och jag önskar att du varje dag kunde se dig själv så som jag ser dig. Du är värd allt du har och mer därtill och du kommer få allt du önskar. Jag kommer alltid finnas här för dig, bra stunder som dåliga!
Älskar dig!
Puss Dea
