andreakarolina

Lite lagom för att starta julkänslorna och längtan efter snö.

Jag borde skriva på min hemtenta men får inte ut någonting från min förkylningshjärna.. Puck ligger och sover bredvid mig i en otroligt människoliknande sovställning, på rygg med frambenen över huvudet och bakbenen utsträckta och tassarna tryckta mot mitt ben. Älskade lilla filur, med sin lurviga tuppkam på magen. Ja nu fattas bara snön, så kan det här nog bli den bästa Jul-månaden på LÄNGE.

Tänk om jag bara kunde komma på hur man analyserar!! Haha just nu känns det helt jävla omöjligt... Antagligen för att jag måste underbygga med hjälp av kurslitteraturen.. Med hjälp av...hmpf! Snarare på grund av den som jag faller pladask på näsan. Att jag aldrig lyckas stänga av dessa prestationstankar. Det retar mig något oerhört att jag ständigt sätter krokben för mig själv. Jag vet inte ens vad som triggar igång det, jag bryr mig faktiskt inte ett jota om betygen. Självklart blir jag glad när jag får ett högt betyg men det är inget jag strävar efter, jag blir lika glad när jag får godkänt så att jag kan lämna ytterligare en kurs bakom mig. Så vad är det då som får mig att frysa till is? Vad är det i mig som gör det så satans viktigt att skriva en text precis rätt, är det för min egen skull? Ja men kära: MIN EGEN, jag bryr mig inte, jag lovar! Slappna av och skriv bara. Det är ju det bästa du kan, mer kan vi väl inte kräva av varandra? Okej? Okej.

Trots allt, så är jag lyckligare än jag varit på länge, just nu. Det finns något underbart i att aldrig vara ensam, att alltid ha en lurvig mage att gömma fingrarna i. Just nu önskar jag mig inte så mycket annat!

puss A.