Byggare bob
Vi kör på i full fart för att få lägenheten presentabel till mitt födelsedagsfirande den 5:e november. Då jag fyller tant (enligt Katta och Maria..) den 3:e november eller med andra ord 25 år. Vi har jobbat på varje dag och kväll nu, förutom igår då vi lyckades klämma in en "date night". Den spenderades på detta vis: Snabb sväng i gallerian för att visa min önskelista, hämtmat från nyöppnade Texas Longhorn, Star Trek filmen och att turas om med att ge axelmassage. Vi var så trötta båda två att vi gick och lade oss innan kl 22 vilket inte är så vanligt nu för tiden. Vi borde bli bättre på att komma ihåg OSS i det här renoveringskaoset. Det blir lätt att man tänker, "vi umgås ju varje kväll", fast vi egentligen stått och fixat i olika rum hela tiden.
Det händer mycket här hemma för tillfället och jag är i valet och kvalet över ifall jag ska visa bilder här eller om jag ska låta det vara en överraskning för de som kommer hit på födelsedagsfirandet.. Dock så har ju inte alla möjlighet att komma, så jag vet inte.. Vi får se vad vi kommer fram till. Om ni tjatar riktigt mycket så kanske det kan dyka upp något, vem vet. ;)
Annars då? Jag är som jag är mest hela tiden, trött, stressad, lycklig och grinig om vart annat. Till och med jag har svårt att hänga med så ni kan ju tänka er hur Erik har det. Just nu funderar jag mycket på vad jag vill.. Kanske är det en 25 års kris som smyger på mig. Men jag har börjat fundera på varför jag inte skapar längre, jag brukade måla, skriva, spela gitarr, piano...Teater. När jag efter S.E.T. bestämde mig för att göra något annat ett tag, så var jag så trött på allt som hade med skådespeleri att göra. Jag ville inte längre helt enkelt, så jag slutade och med det slutade jag även med allt annat som på något sätt kunde knytas till det. Visst har jag sjungit lite och spelat lite smått ibland men det känns lite som att jag tappat bort den delen av mig själv.
Samtidigt så sitter jag på universitetet och vill bara spy över all prestation och betyghets som förföljer mig där, kreativitet och skapande är så långt borta från den världen, i alla fall för mig. Jag önskar att jag skulle vilja sitta på biblioteket eller i datasalarna men det är en så oinspirerande miljö. Jag hälsade på Joa på operahögskolan igår och det var så härligt bara att sitta där och lyssna på alla ljud, människor som brinner för det de gör. Det är något speciellt med estetiska skolor, jag känner mig lugn där. Istället för som en utböling som inte passar in... Jag måste helt enkelt ändra på något, hitta tillbaka och inkorporera skapandet i den värld jag lever i nu. Hur ska jag annars kunna bli en bra drama och teaterlärare?
Det händer mycket här hemma för tillfället och jag är i valet och kvalet över ifall jag ska visa bilder här eller om jag ska låta det vara en överraskning för de som kommer hit på födelsedagsfirandet.. Dock så har ju inte alla möjlighet att komma, så jag vet inte.. Vi får se vad vi kommer fram till. Om ni tjatar riktigt mycket så kanske det kan dyka upp något, vem vet. ;)
Annars då? Jag är som jag är mest hela tiden, trött, stressad, lycklig och grinig om vart annat. Till och med jag har svårt att hänga med så ni kan ju tänka er hur Erik har det. Just nu funderar jag mycket på vad jag vill.. Kanske är det en 25 års kris som smyger på mig. Men jag har börjat fundera på varför jag inte skapar längre, jag brukade måla, skriva, spela gitarr, piano...Teater. När jag efter S.E.T. bestämde mig för att göra något annat ett tag, så var jag så trött på allt som hade med skådespeleri att göra. Jag ville inte längre helt enkelt, så jag slutade och med det slutade jag även med allt annat som på något sätt kunde knytas till det. Visst har jag sjungit lite och spelat lite smått ibland men det känns lite som att jag tappat bort den delen av mig själv.
Samtidigt så sitter jag på universitetet och vill bara spy över all prestation och betyghets som förföljer mig där, kreativitet och skapande är så långt borta från den världen, i alla fall för mig. Jag önskar att jag skulle vilja sitta på biblioteket eller i datasalarna men det är en så oinspirerande miljö. Jag hälsade på Joa på operahögskolan igår och det var så härligt bara att sitta där och lyssna på alla ljud, människor som brinner för det de gör. Det är något speciellt med estetiska skolor, jag känner mig lugn där. Istället för som en utböling som inte passar in... Jag måste helt enkelt ändra på något, hitta tillbaka och inkorporera skapandet i den värld jag lever i nu. Hur ska jag annars kunna bli en bra drama och teaterlärare?
Puss A.
