När livet rullar på i rasande takt.
Kollade igenom mina blogg arkiv och inser att det snart är 1 år sedan som vi köpte den här lägenheten. Så galet, nu sitter jag här i mitt stora vardagsrum och ler vid tanken på hur jäkla fort det gick. En kväll på hemnet, som så många andra kvällar på hemnet, och så var den plötsligt där. Vi hade snöat in oss på radhus och inte kollat över lägenheterna alls. Men så av en slump klickar jag in bostadsrätt i sökrutan och där är den! Vår lägenhet, med världens fulaste inredning, men rätt läge storlek och framförallt pris. Minns att jag skrek rakt ut; Erik du måste komma och titta!! från och med det rullade allt väldigt fort. Visst borde vi ha råd? Kan vi få lånelöfte? Shit, visningen är NU i helgen, då är vi ju inte hemma...
Jag : Men ring mäklaren NU och fråga ifall vi kan komma och titta tidigare!!? (med panikröst)
Erik: Älskling, klockan är 22.30 på kvällen, vi måste ringa imorgon. (norrlandslugnrösten)
Jag: Då sätter vi klockan tidigt imorgon och så ringer vi så fort kontoret öppnar!! Vi måste ju i alla fall titta på den!!!!!!
Och så kom det sig att vi fick komma tidigare och titta, väl där tittar vi i varje rum, hummar och tittar på varandra varannan sekund och försöker desperat försöka se vad den andre tänker.. Kan det vara så att vi tänker samma sak? Vi hinner knappt utanför porten när Erik viskar: Vad tycker du? Jag kan inget annat än att viska tillbaka: Vad tycker du?....Jag gillar den. Erik måste tillbaka till jobbet, vi sätter oss i bilen och bestämmer oss för att köpa lägenheten innan vi ens rullat ut från parkeringen. 2 dagar senare är kontraktet skrivet och handpenningen betalad. Ett extremt stort renoveringsobjekt (hur stort inser vi först när vi får tillträde) är vårt. Vi är fortfarande långt ifrån klara men fyfarao vad jag älskar vårt hem. Min första lägenhet. Vårt första riktiga gemensamma hem. Ibland är det bra att vara impulsiv, ibland blir det förjävla bra när det går fort. Och trots att den här lägenheten fått ta emot sin beskärda del av blod svett och tårar, så har det alltid varit värt det. För det här hemmet är VI.
Nyår i vårt hem 2011/2012
Puss A.
Jag : Men ring mäklaren NU och fråga ifall vi kan komma och titta tidigare!!? (med panikröst)
Erik: Älskling, klockan är 22.30 på kvällen, vi måste ringa imorgon. (norrlandslugnrösten)
Jag: Då sätter vi klockan tidigt imorgon och så ringer vi så fort kontoret öppnar!! Vi måste ju i alla fall titta på den!!!!!!
Och så kom det sig att vi fick komma tidigare och titta, väl där tittar vi i varje rum, hummar och tittar på varandra varannan sekund och försöker desperat försöka se vad den andre tänker.. Kan det vara så att vi tänker samma sak? Vi hinner knappt utanför porten när Erik viskar: Vad tycker du? Jag kan inget annat än att viska tillbaka: Vad tycker du?....Jag gillar den. Erik måste tillbaka till jobbet, vi sätter oss i bilen och bestämmer oss för att köpa lägenheten innan vi ens rullat ut från parkeringen. 2 dagar senare är kontraktet skrivet och handpenningen betalad. Ett extremt stort renoveringsobjekt (hur stort inser vi först när vi får tillträde) är vårt. Vi är fortfarande långt ifrån klara men fyfarao vad jag älskar vårt hem. Min första lägenhet. Vårt första riktiga gemensamma hem. Ibland är det bra att vara impulsiv, ibland blir det förjävla bra när det går fort. Och trots att den här lägenheten fått ta emot sin beskärda del av blod svett och tårar, så har det alltid varit värt det. För det här hemmet är VI.
Nyår i vårt hem 2011/2012
Puss A.
