Hemstaden
Bjärka Säby. Vackra vackra Bjärka. Som kändes så litet då, att jag knappt kunde andas. Men som ändå alltid har varit där jag känt mig trygg. Vackra by som jag saknar, som jag önskar att jag kunde plocka upp och placera vart jag än hamnar i detta långa land. Den där omgivningen som jag vill ge framtida barn, den där kullen med äppelträd, kojor, minnen av cowboy och indian-lekar, hästar i trädgården och gömställen. Så långt borta från verkligheten, mitt alldeles egna Narnia.
I lördags fick jag visa dig för en nära vän. Jag fick känna mig stolt över dig och skratta åt alla tokiga minnen från dig, med någon som inte varit med. Jag fick visa dina vackra sidor och strunta i den där smutsiga sidan som du ibland har visat för mig. Jag fick vara stolt över dig.

Puss A.